The truth behind blue eyes

In och läs detta <-- klicka så förstår ni nog varför jag inte bloggat. Har inte haft någon lust alls faktiskt, det är så sjukt allting och jag tycker så oehört synd om alla inblanade. Man förstår inte hur snabbt det kan ta slut, man ska vara rädd om livet och dem man älskar för det kan hända när som helst, imorgon kanske man är död.

Fy tycker detta är så tragiskt och orättvist, en liten pojke på två månade lämnade oss igår kväll efter dom skador han fick av olyckan. Det är en ö i sorg och det gör riktigt ont i hjärtat på mig. Jag kände inte bebisen, inte mamman men han som körde vet jag vem det är en nära vän till pojkvännen och jag tycker lika synd om han för det var inte hans fel. Vem som helst kan köra av vägen och att dom skulle gå där just då är bara maximal otur.

Tänder ett ljus och tänker på alla inblandade, vila i frid !