Första tiden

Sitter på datorn nu ( gud va skönt att skriva vid en data ist för mobilen haha ) kollar igenom bilderna ifrån första tiden, ifrån bb och sjukhuset. Nu ser jag verkligen hur liten han var i början och hur stor han är nu. Min bebis, blir nästan helt gråtig när jag tittar. Han är så himla fin jag älskar honom så himla mycket och jag känner verkligen att han blivit större och först idag kom tankarna att tiden verkligen går fort. Han har redan blivit massa större, snart är han jätte stor och tiden har bara sprungit förbi. Tror att jag är lite rädd för det, att tiden kommer gå för fort och helt plötsligt står jag där och så är han redan vuxen och tiden och åren gick för fort. Jag försöker njuta och leva i nuet att verkligen ta in det som är nu och sluta tänka - men gud vad jag längtar tills han kan gå, börja prata, gå osv. Nej han är en liten mini bebis och bara njut av det försöker jag intala mig själv nu i stället. Att passa på att njuta för läser andra mammors bloggar där dom ofta lägger upp bilder när barnet/barnen var små och undra vart tiden tog vägen och hur deras lilla bebis blev så stor.
 
här är han bara 1 timma, min lilla älskling

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback